Byggnader med flyghistoriskt intresse

Blekinge

Stumholmen, Karlskrona
Sjöflyghangarerna 3 och 4. K-märkta byggnader. Vid hangar 4 finns vinch för upptagning av flygplan.

Gotland

Fårösund
Sjöflyghangar, numera Fårösunds Marina.

Hemse
Shellmacken. Vingbalkar i taket efter nödlandad B-17 Flying Fortress den 1944-03-06.

Havdhem
Statoilmacken. Vingbalkar i taket efter nödlandad B-17 Flying Fortress den 1944-03-06

Visborgsslätt
Tidigare hangarbyggnad vid nedlagda flygfältet Visborgsslätt som väl var den första landningsyta som användes på ön.

Visby
Gamla terminalbyggnaden på Visby flygplats.

Göteborg

Säve
Nya bergshangaren på Säve, fd. F 9 utanför Göteborg. Sprängningarna och byggandet av hangaren påbörjades 1952 och den stod färdig 1955. Invigdes under högtidliga former av HKH Kung Gustav VI Adolf den 15 maj 1955. Som minne från invigningen finns på en vägg en stentavla med hans majestäts namnteckning. Hangaren var byggd för att vara “atomsäker”. Anläggningen “avhemligades” först 2002 och nu pågår arbete för att iordningställa ett flygmuseum i denna hangar. I anläggningen finns även en helt intakt kommandocentral (KC). På Säve finns även en mindre bergshangar från krigsåren.

Hangarerna inrymmer numera flygmuseet Aeroseum.

Peter Kempe, en av entusiasterna för ett flygmuseum i Nya berget på Säve, här vid stentavlan med kung Gustav VI Adolfs namnteckning.Flygledningscentral i berget på Säve flygplats.

Södra Hamngatan
Första flygeskaderns gamla stabsbyggnad. Tyvärr har inskriptionen och FV-emblemet ovan dörren avlägsnats.

Torslanda
Terminalbyggnad från 1938 resp. 1969 samt flygledartornet.
Betongramp vid gamla sjöflygstationen.

Skåne

Malmö Bulltofta
Flera hangarer, bl.a. hangar II från 1925/26, exteriört intakt, radartornet och terminalbyggnad från 1959. Betongplatta, taxibana och del av startbanan. Röda hangaren från TSA-tiden är nuvarande Mölledalsskolan.

Stockholm

Bromma flygplats
Byggnader och hangarer, några K-märkta. Gamla terminalbyggnaden och tornet (foto) är kulturminnesskyddade.

Gärdet
Ämbetsbyggnaden Tre Vapen, med bl.a. minneshallen.

Hägernäs
Sjöflyghangarer, samt andra byggnader.

Kanslihuset
Huset stod klart 1929 tre år efter det att beslut fattats om uppsättande av 2. flygkåren i det självständiga Flygvapnet. Flygkårens ledning kunde nu flytta ut till Hägernäs till moderna och rymliga lokaler. För förläggning och förplägnad skulle ända fram till 1938 användas logementsfartyg (Freja och Göta) Samtidigt med kanslihuset byggdes gymnastiksal, vattentorn och en tjänstebostad (riven) för förvaltaren. Byggnaden, som kommer att få “leva” vidare, används i dagsläget av en montessoriskola.
Gymnastiksalen
Stod klar år 1929. Kommer att renoveras och ingå som en tillgång i det nya bostadsområdet.
Betonghangaren (Hangar 81)
Bygget påbörjades 1927 och utfördes i den då relativt nya betongtekniken. Under tiden som F 2 var utbildningsförband användes hangaren i första hand av Radarskolan (FRAS) med expeditioner, lektionssalar och övningsanläggningar i den södra tillbyggnaden. I själva hangardelen skedde utbildning i upprättande och brytning av radarstationer. Där skapades också utrymmen för radarsimuleringsutrustning, utprovningsverksamhet av Rb68-systemet samt för Trafikledarskolan. Hangaren kommer, efter vissa ombyggnader, att bevaras som byggnadsminne och efter inre ombyggnader användas som parkeringshus. Den södra tillbyggnaden kommer att rivas.
Hangar 82.
Hangaren byggdes 1938-39 i samband med att nya flygplan (T2 och S12) inköptes från Tyskland. Hangaren användes av Flygräddningen (FRÄD) fram till överflyttningen till F8 1958.
Flygverkstaden Verkstaden (Avd 6) byggdes 1939. Ej rivningshotad.
Vattentornet.
Byggdes samtidigt med kanslihus och gymnastiksal 1929. Borrad brunn i tornet. På grund av att sjövatten kom in lär vattnet ha haft mycket dålig kvalitet. Ganska nyligen renoverat. Får stå kvar till eftervärlden
Röda baracken.
Radarskolan växte och behovet av utrymmen för lärarna ökade. I detta läge kom Röda baracken att användas för kurschefs- och lärarrum. Baracken var varm på sommaren och kall och dragig på vintern. Takets förmåga att hålla tätt vid regn var inte den bästa. Trots detta trivdes alla.
Verkstadslokal och tillbyggnaden på hangar 81 från söder
Trähangaren
Trähangaren flyttades till Hägernäs troligen under den tid marinens flygväsende bedrev vinterflygskolor därstädes.(1919-26).
Hangaren är den första byggnad som får gå i närkontakt med grävskopan, Detta beräknas ske i innevarande vecka (0233).

Kanslihuset Foto: Lars Fors Gymnastiksalen Foto: Lars Fors Betonghangaren (Hangar 81) Foto: Lars Fors Betonghangaren (Hangar 81) Foto: Lars Fors Hangar 82 Foto: Lars Fors Hangar 82, interiör Foto: Lars Fors Flygverkstaden Verkstaden Foto: Lars Fors Vattentornet. Foto: Lars Fors Röda baracken Foto: Lars Fors Verkstadslokal och tillbyggnaden på hangar 81 från söder Foto: Lars Fors Trähangaren Foto: Lars Fors Trähangaren från väster Foto: Lars Fors

Karlberg
Officershögskola.

Lidingö
Nybergs hangar på Täcka Udden. Fabrikör C R Nyberg var känd för sina tidiga försök med ångmaskinsdrivna flygplan, som han dock aldrig fick att lyfta från marken. Fabrikörens experiment var betydelsefulla för den tidiga flyg- och motorteknikens utveckling i Sverige. Nybergs hangarbyggnad från 1908 finns bevarad och är kulturminnesmärkt.

Lindarängen
Sjöflyghangaren. K-märkt byggnad.

Uppland

Norrtälje, gamla flygplatsen
Hangar med bevarat inflygningsljus samt Erik Bratts gamla ritkontor.

Foto: Gunnar Åkerberg

Norrtälje, vattentornet
Flygfyr.

I Norrtälje har en av Sveriges en gång i tiden 35 flygfyrar åter satts i stånd efter en tvåårig renovering, som utförts av Pythagoras Industrimuseum och dess Vänförening. Den är Europas enda fungerande flygfyr, tillverkad av AGA och placerad ovanpå det nästan hundraåriga gamla vattentornet där den 1938 började sin tjänst. Flygfyren var från början försedd med två 1500 W glödlampor varav en tändes med ett tidur medan den andra var inkopplad som reserv. När den tjänstgörande lampan gick sönder tändes automatiskt reservlampan samtidigt som en tänd röd lampa ovanpå fyren varskodde fyrtillsyningsmannen att det var dags att byta en lampa.Idag är de gamla 1500W lamporna ersatta av en halogenlampa på 1800W och den röda varningslampan indikerande trasig lampa finns inte kvar.

Flygfyrarna i Sverige installerades på 1930-talet på 2 – 3 mils avstånd från varandra efter att Postverket hos riksdagen ansökt om finansiering av dessa tekniska hjälpmedel till regelbundna nattpostflygningar. Just fyren i Norrtälje ingick i en kedja av fyrar som vägledde postflygarna nattetid mellan Helsingfors och Stockholm via Åbo och Åland. Den är oscillerande dvs efter tre varv stannar den och gör tre snabba rörelser åt höger och åt vänster i fyrledens riktning. Piloten uppfattade dessa oscillerande rörelser, om han låg rätt mot fyren, som tre korta blink. Låg han för långt åt höger blev blinkningarna kort-lång och om han låg för långt åt vänster lång-kort.

Andra flygfyrskedjor fanns mellan Stockholm och Malmö via Jönköping och mellan Oslo och Malmö.

Under 1950-talet ersattes de optiska flygfyrarna funktionsmässigt av radiofyrar i takt med att flygplanen utrustades med radio och flygfyrarna demonterades i raskt tempo, dock inte denna i Norrtälje. Den fick stå kvar på sitt vattentorn, som den alltid gjort. En del flygfyrar övergick till tjänst som sjöfartsfyrar men de flesta skrotades.

Text: Robin Lindholm

Uppsala
F 16, Uppsala. Diverse byggnader och en runsten.

Runsten, som befinner sig i stort på sin ursprungliga plats, omedelbart nedanför “Bergmässen”,tidigare “Kadettmässen”. Den lokaliserades 1942 i samband med planeringen för den blivande flottiljen F16.
Tidigare mangårdbyggnad i den västra av två gårdar, Bärby. Senare under många år verksamhetsplats för flottiljens frisör. I en del av den vinklade byggnaden till vänster i bilden fanns flottiljens snickarverkstad, numera avsedd för kamratföreningens snickeriverksamhet. Parallellt med den första byggnaden, på andra sidan en innegård, ligger den tidigare drängstugan. Den är numera tilldelad flottiljens kamratförening, bl a för viss museiverksamhet.
Det tidigare dragontorpet, vars siste innehavare, dragonen Karl Johan Rapp-Nyberg, begärde och fick avsked från sin tjänst och flyttade ut 1907. Torpet är byggt 1815. Det innehåller främst flottiljmuseets uniformsutställning. Torpet var under många år platsen för granskning av kulsprutefilm.
Gaveln på flottiljens serviceförråd med konstverk av Eric Beckeld, Grillby. Bilderna förställer främst de flygplantyper som flottiljen haft i tjänst genom åren.

Foto:Kurt Pettersson, F 16, Uppsala Mangårdbyggnad Foto:Kurt Pettersson, F 16, Uppsala Foto:Kurt Pettersson, F 16, Uppsala Soldattorp Foto:Kurt Pettersson, F 16, Uppsala Foto:Kurt Pettersson, F 16, Uppsala Gaveln på flottiljens serviceförråd Foto:Kurt Pettersson, F 16, Uppsala

Västerbotten

Vännäs
Hangar uppförd 1927 vid gamla flygfältet i Vännäs. Flygfältet lades ned i slutet av 1960-talet och idag är det ett villaområde. Vännäs har en ganska lång och omfattande flyghistoria, redan i början av 20-talet började man flyga här alltså under flygkompaniets tid. Den 24 aug 1927 kl 13:15 landade dom första flygplanen från det nybildade flygvapnet i Vännäs, det var 6:e jagardiv från Malmslätt ,som skulle deltaga i en stor vintermanöver i området. Flygfältet utgjordes på den tiden av två korslagda gräsfält,men under perioden okt-1939-juli 1940 byggdes ytterligare en rullbana samt asfaltering av samtliga banor. Banornas längd var: 450-550-700 m. År 1945 överfördes fältet till kategorin övningsfält. Efter 1945 började en livlig flyg verksamhet, glidflyg segelflyg motorflyg, mängder av flygplanstyper har satt sina hjul på detta fält. I slutet av 60-talet var så flygepoken slut, banorna revs upp, och idag utgörs området av ett villaområde. Hangaren är dock bevarad, stod färdig i sept 1927 till en kostnad av 80.000 kr. I denna fina byggnad finns idag Vännäs Motor och flyg museum, som har till uppgift att slå vakt om och bevara gammal motor fordons och flyghistoria samt att kunna visa upp den för allmänheten och sprida kunskap om vårt tekniska arv.

Vännäs Motor och Flygmuseum

Text: Pelle Lundberg

Västergötland

Karlsborg, f d Kgl. Västgöta flygflottilj, F 6. Ett antal byggnader från F 6-tiden bevarade, bl a kanslihuset.

Västmanland

Västerås
Chefsvillan vid Björnösundet.

Västerås
CVV-hangaren byggd 1938.

Östergötland

Norrköping
Oxelbergsparken vid Odalgatan i Norrköping.
Flygfyr nr 107, skänkts av Luftfartsverket till Norrköpings Kommun 1981. Flygfyren har ingått i det optiska fyrsystemet utmed flygstambanan mellan Stockholm och Malmö som upprättades 1936 och som utmed hela sträckningen hade flygfyrar på var 30 km och landningsfält på var 40 km. Flygfyren har ursprungling varit placerad på berget i Smedby där den tjänstgjorde fram till 1940-talets slut. Den var det sista kvarvarande exemplaret i fyrsystemet.