Svenskt Flyg 100 år

Uppdaterad: 2010-11-08

Under året 2010 firades att flyget i Sverige fyller 100 år. Det finns tre goda anledningar att räkna 1910 som flygets födelseår i Sverige:

Carl Cederström, eller ”flygbaronen” som han kallades, kom att symbolisera flyget under de första åren. Cederström utbildades till pilot på Blériots flygskola i Frankrike, återvände till Sverige 1910 och fick här aviatördiplom nummer 1.

Han populariserade flyget genom många flygningar i Sverige och Norge och startade 1912 en flygskola på Malmen utanför Linköping. År 1914 blev han chef för tillverkningen av flygplan hos Södertelge Werkstäder och därefter hos Nordisk Aviatik AB fram till 1918, då han omkom under en flygning till Finland.

I slutet av september 1910 anordnades den första ”flygveckan” på Gärdet i Stockholm. Där visade 16 konstruktörer upp olika flygplansidéer för allmänheten och flygningarna, som lockade tre tävlande piloter, blev en stor succé med närmare 50 000 åskådare.

Cederström tävlade mot danskarna Svendsen och Thorup och hemförde de flesta uppsatta priserna – flyget var nu på allvar introducerat i Sverige.

Den 16 oktober 1910 flög ingenjören Hjalmar Nyrop det första svenskbyggda flygplanet, hans eget Nyrop 1, på Ljungbyhed i Skåne.

Här är en blick bakåt i tiden.

Carl Cederström – pionjären

Flygbaronen Carl Cederström, playboy, lantbrukare och bilhandlare, flygutbildades i Frankrike och introducerade flyget på allvar i Sverige genom ”flygveckorna” 1910–1913.

Startade en flygskola på Malmen i Linköping 1912 och medverkade vid starten av flygplantillverkning vid Södertelge Werkstäder och vid Nordisk Aviatik AB i Stockholm.

Omkom över Ålands hav under en flygning till Finland.

1910 – Flygets födelseår i Sverige

1910 räknas ofta som flygets födelseår i Sverige. Under detta år fick Carl Cederström sitt svenska aviatördiplom, de första stora flygdemonstrationerna genomfördes och det första svenskbyggda flygplanet provflögs.

1914–1917 – Södertelge Werkstäder

Albatros B.II vid Malmen. Flygplan av denna typ tillverkades även i Sverige vid Södertelge Werkstäder.

Södertelge Werkstäder tillverkade omkring 30 flygplan, bland annat tyska Albatros.

Motorerna byggdes av Scania-Vabis.

1915 – AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik

AB Enoch Thulins Aeroplanfabrik bildades i Landskrona. Thulin konstruerade där inte mindre än 14 flygplantyper som byggdes i sammanlagt 99 exemplar under fem år. Dessutom byggdes omkring 900 motorer fram till 1920, då bolaget gick i konkurs.

Elsa Andersson – flygpionjär

Elsa Andersson (1897–1922)

Elsa Andersson var Sveriges första kvinnliga pilot och fallskärmshoppare. Hon tog sitt flygcertifikat 1920 efter utbildning i Tyskland och blev snabbt en populär uppvisningsflygare.

Under flyguppvisningar runt om i Sverige genomförde hon både flygningar och fallskärmshopp inför stor publik.

Den 22 januari 1922 omkom hon tragiskt vid ett fallskärmshopp i Askersund.

1928 – Einar Lundborg räddar Nobile

Einar Lundborg startar i Virgobukten på Svalbard under räddningsaktionen 1928

Einar Lundborg startar här på isen vid Virgobukten på Svalbard för att undsätta amiral Umberto Nobile som havererat på väg mot Nordpolen med luftskeppet Italia. Genom sin djärva flygning blev han folkhjälte i Sverige.

1928 – ABA startar nattpostlinje Stockholm–London

Start från Barkarby med Junkers F 13. Trafikflygare K.B. Liljeberg, flygpostiljon notarie Olav Olsen Generalpoststyrelsen, mekaniker Cyesney

ABA startade nattpostlinje Stockholm–London med Junkers F 13. Postiljon medföljde för att sortera posten ombord.

1936 – Bromma flygplats invigs

ABA:s Fokker XXII ”Lappland” på Bromma vid invigningen 1936

Bromma flygplats invigs. På den regnvåta plattan står ABA:s 4-motoriga Fokker XXII klar för avgång. Den heter ”Lappland” och har registrering SE-ABA.

1937 – Svenska Aeroplan AB bildas

SAAB 17, prototyp nr 17001

Svenska Aeroplan AB (dagens Saab) bildades 1937. De första åren licensbyggdes flera flygplantyper. Redan 1940 provflögs Saab 17, företagets första egenkonstruerade flygplan. Det fanns i flera versioner, som störtbomb-, spanings- och sjöflygplan.

1940 – Flygförbandet F 19 till Finland

En Gloster Gladiator gul L har gömts i ett flygplansvärn

Flygförbandet F 19 organiserades som hjälp till Finland under vinterkriget. Sverige skickade tolv Gloster Gladiator-jaktplan och fem Hawker Hart-bombplan tillsammans med 240 frivilliga – vilket motsvarade ungefär en tredjedel av det dåvarande svenska jaktflyget.

1942 – Jaktplanet J 22 provflygs

J 22, konstruerad av Bo Lundberg

Jaktplanet J 22, konstruerat av Bo Lundberg, provflögs 1942.

Mer än 500 svenska företag levererade delar och flygplanet byggdes helt av inhemskt material.

Totalt tillverkades omkring 200 exemplar under kriget.

1943 – Kurirflygningar till Skottland

Svenska kurirflygningar genomfördes under andra världskriget mellan Sverige och Skottland. År 1943 sköts DC-3-planen ”Gladan” och ”Gripen” ned av tyskt jaktflyg.

Albin Ahrenberg – missionären

Albin Ahrenberg (1889–1968)
Ahrenbergs Grönlandsexpedition, 1931

Marinflygare 1919 men gick 1924 över till civil flygverksamhet. Han populariserade mer än någon annan flyget i Sverige genom rundflygsturnéer över hela landet.

1931 lokaliserade han på Grönland en försvunnen forskningsexpedition och återvände som hjälte till Sverige.

1945 köpte han 90 Piper Cub från allierade överskottslager. Flygplanen såldes vidare till flygklubbar och privatpersoner och bidrog starkt till utvecklingen av det svenska allmänflyget.

1945 – Saab Safir introduceras

Saab Safir

Saab Safir introducerades 1945 och blev en stor framgång, särskilt som skolflygplan, både civilt och militärt.

1945 – Första flygningen Bromma–New York

Den ombyggda flygande fästningen ”Bob”

SILA (Svensk Interkontinental Lufttrafik AB) genomförde 1945 den första flygningen från Bromma till New York med den ombyggda flygande fästningen ”Bob”. Flygplanet hade tidigare nödlandat i Sverige och byggdes därefter om av Saab till passagerarflygplan.

1948 – Flygmotor startar jetmotortillverkning

RM 2 – licenstillverkad de Havilland Ghost 50

Flygmotor, dagens Volvo Aero, startade 1948 produktionen av jetmotorer. RM 2, som visas ovan, var en licenstillverkad de Havilland Ghost 50 och användes i J 29 och J 33.

Man utvecklade också en efterbrännkammare, vilket ökade dragkraften med omkring 25 %.

Bengt Nordenskiöld – generalen

Bengt Nordenskiöld (1891–1983)
Saab J 29 Tunnan – ett av jetflygplanen som infördes under hans tid som flygvapenchef

Militär bakgrund, flygförare 1934 och chef för flygvapnet 1942–1954. Nordenskiöld skapade i hög grad det moderna svenska flygvapnet och genomförde en kraftig utbyggnad under kalla kriget.

Under hans ledning infördes jetflygplan tidigt, bland annat Saab J 29, vilket innebar ett stort tekniskt steg framåt för det svenska flygvapnet.

1953 – Charterflyget tar fart

Transair DC-3 i chartertrafik

Charterflyget började ta fart på allvar under åren 1953–1958, framför allt med Mallorca som resmål.

Transair, som leddes av Pelle Lovén tillsammans med den legendariske piloten Carl-Gustaf von Rosen, blev ett av de största bolagen.

1959 – SAS introducerar jetplanet Caravelle

Passagerare kliver av en SAS Caravelle

SAS introducerade 1959 det franskbyggda jetflygplanet Caravelle, till och med före Air France. Flygplanet blev ett viktigt steg i övergången till jetdriven passagerartrafik i Europa.

1961–1963 – Svenska flyginsatser i FN-uppdraget i Kongo

J 29 Tunnan och S 29 i FN-tjänst i Kongo

Sverige sände nio J 29 och två S 29 till Kongo på uppdrag av FN. Uppgifterna omfattade spaning och markunderstöd i ett land som är drygt fem gånger större än Sverige och där endast tio flygplatser kunde ta emot jetflygplan.

Trots svåra förhållanden kom inga svenska förare eller flygplan till allvarlig skada genom krigshandlingar under insatsen.

Erik Bratt – konstruktören

Erik Bratt tillsammans med Bengt Olow, chefsprovflygare på Saab, inför första provflygningen med Saab 35 Draken
Saab 35 Draken

Legendarisk chefskonstruktör vid Saab. Erik Bratt var projektledare för Saab 35 Draken, det första svenska överljudsflygplanet, som flög första gången 1955 och användes i flygvapnet fram till 1999.

Draken exporterades till Danmark, Finland och Österrike, där flygplanet var i operativ tjänst ända fram till 2006.

Flygplanet används fortfarande i USA för utbildning av provflygare.

1967 – Saab 37 Viggen flyger första gången

Saab 37 Viggen

Saab 37 Viggen flög för första gången 1967. Flygplanet blev ryggraden i det svenska flygvapnet under flera decennier.

Viggen användes i flygvapnet från 1971 till 2005 i fem olika versioner. Jaktversionen JA 37 fick en kraftigare motor och ett helt nytt vapensystem.

1973 – Linjeflyg introducerar jetflyg

Linjeflygs Fokker F28

Linjeflygs utveckling från 1957 bidrog till framväxten av ett svenskt folkflyg. År 1973 introducerades Fokker F28, bolagets första jetflygplan.

Som mest flög Linjeflyg till 37 flygplatser i Sverige. År 1983 flyttade verksamheten till Arlanda och 1993 gick bolaget upp i SAS.

1979 – ESA skjuter upp sin första satellit

Första uppskjutningen av Ariane 1-raketen

ESA (European Space Agency), ett europeiskt samarbete där även Sverige ingår, sände 1979 upp sin första satellit med raketen Ariane 1.

Jan Carlzon – nyskaparen

Jan Carlzon
SAS MD-80

VD för Vingresor och Linjeflyg samt koncernchef för SAS 1981–1993. Jan Carlzon introducerade nya koncept i en konservativ flygindustri, med starkt fokus på kunden.

Låga priser för att fylla flygplanen – bland annat 100-lappen och Röda avgångar på Linjeflyg – kombinerades med förbättrad service för affärsresenärer, till exempel EuroClass på SAS.

1982 – Utvecklingen av JAS 39 Gripen startar

Tidigt provflygplan för JAS 39 Gripen

Utvecklingen av JAS 39 Gripen (Jakt, Attack, Spaning) startade 1982. Gripen är ett så kallat multirole-flygplan, vilket innebär att samma flygplan kan användas för flera olika uppgifter.

Den första leveransen till flygvapnet skedde 1993.

1983 – Saab 340 flyger första gången

Saab 340 och Saab 2000

Prototypen till Saab 340 flög första gången 1983. Totalt byggdes 459 flygplan av denna typ.

Den större och snabbare Saab 2000 flög första gången 1992 och byggdes i 63 exemplar.

1992 – Flygmarknaden avregleras

Avregleringen av flygmarknaden ökade konkurrensen inom europeiskt flyg

Den europeiska och därmed även den svenska flygmarknaden avreglerades 1992. Resultatet blev en kraftigt ökad konkurrens, inte minst från de så kallade lågprisbolagen.

2003 – Arlanda får en tredje bana

Arlanda flygplats med den tredje start- och landningsbanan (Bana 3)

Arlanda tog sin tredje start- och landningsbana i bruk 2003. Sveriges största flygplats kunde därmed hantera upp till 80 starter och landningar per timme.

År 2008 passerade antalet passagerare 18 miljoner, och antalet starter och landningar uppgick till mer än 220 000.

Christer Fuglesang – astronauten

Christer Fuglesang, ESA-astronaut
Fuglesang under rymdpromenad utanför den internationella rymdstationen

Sveriges första rymdfarare. Fuglesang disputerade i partikelfysik 1987, blev CERN Senior Fellow 1989 och professor 1991.

Han antogs till ESA:s astronautprogram 1992 och utbildades i Ryssland och därefter vid NASA i USA.

Fuglesang har deltagit i två rymdfärder (2006 och 2009) och genomfört fem rymdpromenader med en sammanlagd tid på 32 timmar.

2009 – Gripen exporteras

JAS 39 Gripen

Förutom i Sverige används Gripen även i flera andra länder, bland annat Sydafrika, Tjeckien, Ungern, Brasilien och Thailand.

2009 – Boeing 787 Dreamliner provflygs

Boeing 787 Dreamliner

Boeing 787 Dreamliner provflögs i december 2009. Flygplanet är till stor del byggt i komposit och andra lättviktsmaterial och beräknas ha omkring 25 % lägre bränsleförbrukning än tidigare generationer.

Svenska företag som Saab, Volvo Aero och CTT är leverantörer till Dreamliner.

2012 – Sverige deltar i NEURON-programmet

NEURON – europeisk demonstrator för obemannade stridsflygplan

Svensk flygindustri deltar i det europeiska demonstratorprogrammet NEURON, där en avancerad förarlös teknologidemonstrator utvecklas.

Flygplanet provflögs i Sverige 2012.

Flygets nytta

Flyget är nödvändigt för att skapa möten mellan människor. Därför reser cirka 2,5 miljarder människor årligen globalt, varav omkring 6 miljoner i Sverige.

Omkring 2 % av världens godstransporter sker med flyg, motsvarande cirka 50 miljoner ton, men det motsvarar ungefär 40 % av värdet av allt gods som transporteras.

Stor samhällsnytta finns inom områden som ambulansflyg, postflyg, brandflyg och polisflyg.

Nationell säkerhet genom effektiv övervakning och snabba ingripanden.

De mycket hårda krav som ställs inom flyget kommer även till nytta inom annan industri, till exempel materialutveckling och kvalitetsrutiner.

Flygets miljömål

Flygindustrin kan inte vänta på att världens ledare formulerar avtal. Det handlar om ansvar för miljön och kommande generationer, men också om att miljövänlig teknik är framtiden – och den utvecklas redan idag.

  • En halvering av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp
  • En åttioprocentig sänkning av flygrelaterade kväveoxidutsläpp
  • En halvering av uppfattat flygrelaterat buller
Copyright © SFF
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram