|
|
 |
Ca 120 SFF medlemmar deltog vid SFF årsmöte som hölls på F 17, Kallinge utanför Ronneby i Blekinge helgen den 24-25 april.
Program:
Lördag 24 april
1200 Inpassering flottiljvakten
1300 Flyghistoriskt symposium
1500 Kaffe
1530 Årsmötesförhandlingar
1900 Middag i mässen med efterföljande samkväm
Söndag 25 april
0900 Flottiljchefens orientering
0930 Visningar. Observera - endast för anmälda deltagare i årsmötet!
1230 Avslutning
SFF-medlemmen, flygtekniker Rune Kronkvist, anställd vid F 17, hälsade välkommen till Blekinge och F 17. Vi fick bl.a. veta att Quintus 72, eller Q72 som SFF regionavdelning i Blekinge heter, bildades år 1975 som en plastmodellbyggarförening och blev sedan en SFF Region. Namnet kommer från att Q är den 17 bokstaven i alfabetet och flygplanen från F 17 har anropssignalen Quintus före ett individnummer. Siffran 72 kommer från att det var i skala 1:72 som man byggde. Flera medlemmar i regionavdelningen är fortfarande aktiva modellbyggare.
Rune Kronkvist, en av dem som såg till att årsmötet blev mycket lyckat. Här informerar om han om programmet. Foto: Sven-Erik Jönsson
Flyghistoriskt symposium
Berättelsen om en Boeing B17 och dess besättnings sista flygning
Efter den inledande genomgången hölls ett flyghistoriskt symposium arrangerat av SFF Blekinge. Thomas Johansson berättade om en Boeing B-17 och dess besättning som havererade vid Farabol i Blekinge den 7 april 1944.
Flygplanet, med S/N 42-31192 tillhörde 351 Bombardment group som var baserat i Polebrook, ca 10 mil norr om London, flygplatsen kallades då också för Station 110. Thomas berättade att 351 Bombardment group genomförde sammanlagt 311 uppdrag från bildandet 15 april 1943 till 23 juni 1945 och hade totalt 279 st B-17. Av dessa förlorades sammanlagt 124 plan och 51 fpl skadades svårt. Vid förläggningen tjänstgjorde totalt 9000 man. Filmen Combat America med Clark Gable spelades delvis in på Polebrook.
Boeing B-17 fick sitt namn ”Flygande fästning – Flying Fortress efter en artikel i tidningen Seattle Times år 1935. Flygplanets konstruktion var egentligen för sin tid i mycket en ny teknik med nya krav på besättningarna och deras utbildning. Av besättningarna som utbildades för B-17 underkändes 50 %. Till att börja med hade man också en hel del problem med flygplanen, t.ex. läckande motorolja från vevhusventilation, flygplanen var instabila vid vissa bombfällningar, m.m. De första versionerna av B-17, A – D byggdes endast i små serier, från E-versionen blev det betydligt större serier och totalt byggdes 12000 av typen B-17. En B-17 tog i genomsnitt 20000 timmar att bygga och totalt arbetade 21000 personer vid Boeing.
Thomas berättade vidare att under kriget utbildades 190000 piloter, ca 45000 bombfällare och 50000 navigatörer.
Besättningarnas arbetsmiljö i flygplanen var påfrestande. Det var hög ljudnivå, trångt, mycket kallt, syrefattigt och ständigt en risk att skadas eller dö, samt inte minst att se sina kamrater dö. Kläderna man hade som skydd mot kylan var också mycket otympliga.
Flygplanet Boeing B-17G, S/N 42-31192 som var märkt YB-R levererades från fabriken den 29 september 1943 och anlände till Polebrook i England den 16 december samma år. Första uppdraget gjordes den 20 december mot Bremen med Lt Mayers som befälhavare. Totalt genomförde flygplanet 41 uppdrag. Thomas Johansson har inte kunnat finna att flygplanet döpts till något namn, likt många andra B-17.
Den 7 oktober 1944 var Lt Einer Peterson befälhavare och i flygplanet fanns ytterligare 8 besättningsmän som samtliga kommit till Polebrook med en ny B-17 från USA den 27 september, alltså en dryg vecka tidigare. Dessa nya besättningsmän var samtliga nyutbildade och alltså oerfarna. Lt Einer Peterson hade däremot gjort ganska många uppdrag tidigare.
Uppdraget den 7 oktober 1944, benämndes mission 669, gällde anfall av mål i Tyskland och Polen. Totalt deltog 1422 bombplan som skyddades av 900 jaktflygplan. Besättningarna togs ut kvällen före och väcktes kl 0300 på morgonen med briefing kl 0400.
Lt Col Glawe inledde ordergivningen på Polebrook för mission 669 som var fördelat på 4 mål. Han omkom senare denna dag vid anfallet mot Pölitz.
-
149 bombplan skulle anfalla oljeraffinaderiet i Pölitz.
-
333 bombplan skulle anfalla oljeraffinaderiet i Ruhland.
-
451 bombplan skulle anfalla oljeraffinaderiet i Merseburg.
-
481 bombplan skulle anfalla en fordonsfabrik i Kassel.
När uppdragen presenterades gick ett sus av lättnad genom lokalen. Dagen före hade man anfallit delvis samma mål och mött väldigt lite motstånd. Över Pölitz hade det varit moln och man hade varit tvungen att släppa sin bomblast över ett alternativt mål som var ett flygfält för utbildning av piloter. Tyskarna hade emellertid förstått att det inte var det obetydliga flygfältet som var det egentliga målet och räknade denna dag med ett nytt anfall mot Pölitz och var beredda på försvar.
Flygningen gick över Nordsjön och Danmark i fint väder. Bombningen skedde vid kl 1300-1330. Före bombanfallet möttes man av mycket kraftigt luftvärn. Två motorer på Lt Einer Petersons B-17 blev skadade och stannade, dessutom hade planet träffats så att man fått bränsleläckage och man satte kurs mot Sverige, samtidigt som man förlorade höjd. Nu var det ett heltäckt molntäcke och när de kom ut ur molnen vid Blekingekusten var man för lågt för att kunna hoppa. Man valde ut ett fält att nödlanda på, men strax före landning upptäcker besättningen att det finns personer på fältet rakt framför dem som plockar potatis och de drar därför på max effekt på de båda motorer som gick, men kolliderade med träd i bortre ändan av fältet. Vid nedslaget omkom 4 av besättningen omedelbart och ytterligare 3 avlider närmaste dygnet.
I Polebrook anländer flygplanen från uppdraget, men totalt saknas 7 flygplan. Dessutom är en besättningsman död och 3 svårt skadade i de plan som landar. Totalt förlorades 40 flygplan denna dag vid de fyra uppdragen, varav 17 vid Pölitz.
De omkomna från Farabol begravdes den 19 oktober på Östra Kyrkogården i Malmö. De båda som överlevde internerades i Gränna, men flyttades till Mullsjö efter 3-4 veckor. Två månader senare ”flydde” de tillsammans med ett 100-tal andra flygare via Bromma tillbaka till England.
Idag finns en minnessten rest vid Farabol som vårdas av Farabol byalag.
|
 Thomas Johansson berättade om den B-17 Flying Fortress som havererade vid Farbol i Blekinge. Foto: Sven-Erik Jönsson |
Nordic Battlegroup och EAW
|
Jonas Hansson, chef för 1:a flygunderhållskompaniet fortsatte andra delen av seminariet med att berätta om Nordic Battlegroup (NBG) och EAW som står för Expeditionary Air Wing. |
 |
Sverige deltog 2008 i NBG och kommer åter att vara med nästa år. I samma grupp som Sverige ingår även Estland, Finland, Norge och Irland. EU har två snabbinsatsstyrkor, varav Nordic Battlegroup är den ena. Uppgiften är att vid kris, konflikt eller naturkatastrof kunna vara på plats inom 5-10 dagar och skall kunna hantera uppdrag längs hela konfliktskalan. I Nordic Battlegroup har ca 2100 soldater beredskap i ett halvår i taget och Sverige har huvudansvaret med 1600 man.
Hotbilderna är terror, spridning av massförstörelsevapen, regionala konflikter, stater i upplösning och organiserad brottslighet. Det strategiska målet är att utvidga säkerhetszonen runt Europa och stärka den internationella ordningen.
Med åtta JAS 39 Gripen till förfogande skall man kunna ge det flygunderstöd som behövs och kunna flyga 2 pass per dygn och rote. Dessutom har man helikopter (HKP 15) som kan utföra 4 pass per dygn för övervakning, undsättning och taktisk transport.
Jonas Hansson avslutade med att berätta att ett antal övningar tillsammans med de övriga länderna i gruppen kommer att hållas under 2010 för att kunna klara sina uppgifter 2011.
Föredraget avslutades med en frågestund.
Årsmöte
Efter en fikapaus hölls SFF årsmöte. Ulf Edlund och Henrik Tisell valdes till ordförande resp. sekreterare för mötet. Hedersmedlemmarna Lars Gibson, Ola Laveson och Alf Stålborg hälsades speciellt välkomna.
Ulf informerade inledningsvis om bakgrunden till att SFF Medlemsservice flyttar till Stockholm längre fram i år.
Inför årsmötet hade Ulf Edlund, John Hübbert och Henrik Tisell avsagt sig omval och på valberedningens förslag valdes Stieg Ingvarsson till ny ordförande. Nya i styrelsen blev Jan Cedergren, Stockholm, Sune Larsson, Göteborg och Bengt Olov Näs från Jonstorp.
Till valberedning valdes Christer Lokind, Ulf Edlund och Henrik Tisell.
Vid årsmötet utdelades Söderbergplakett nr 40 till Helge Ljungström, Söderhamn för bl.a. hans insatser med F 15 museum.
Göran Jacobsson tilldelades SFF Förtjänstmedalj för det arbete som han gjort i samband med utgivning av boken Fältflygare.
Till hedersmedlem valdes enhälligt Bernt Olsson, Stockholm.
På lördagskvällen avnjöt deltagarna en god middag på F 17 officersmäss.
Information om Blekinge Flygflottilj och visningar
Efter frukost på söndag morgon samlades deltagarna åter i aulan, där CF 17 överste Mats Helgeson berättade om F 17 Blekinge Flygflottilj och Ronneby Garnison. Man har en nära koppling mellan flottiljen och orten.
Vi fick lite av F 17:s historia från 1942-års försvarsbeslut fram till idag. F 17 har idag två divisioner JAS 39 Gripen, varav en har C/D versionen. Avsikten är att båda divisionerna år 2011 skall ha C/D versionen. Dessutom finns på Ronneby Garnison och flygfältet 3:e helikopterskvadronen och personal från denna finns för närvarande både vid Afrikas horn för jakt på pirater och i Afghanistan. På flottiljen finns ca 1000 anställda och än så länge 300 värnpliktiga.
Uppgifterna är att vidmakthålla och utveckla 171:a och 172:a stridsflygdivisionerna samt 172:a flygbasbataljonen och att hålla Ronneby flygplats operativ med räddning och banunderhåll. Man upprätthåller dessutom beredskap samt ger stöd till övriga förband inom garnisonen.
Överste Mats Helgesson ansåg att F 17:s geografiska läge är unikt för flottiljen som medger en uthållig närvaro med insatsförband i deras primära nationella verkansområden och närhet till MarinB och därmed SjöOp utveckling samt att alla funktioner för Basbat-utbildning finns i drift.
Vi fick också veta att man sedan i höstas lufttankar Gripen och att man följer NATO-bestämmelser i samband härmed. Det innebär att piloterna måste ha gjort minst tre lufttankningar senaste 90 dagarna för att få lufttanka. En lufttankning tar normalt ca 7-8 minuter. Oftast är det från NATO:s tankflygplan som man tankar, men vi har nu en TP 84 Hercules som är klar användas som tankflygplan.
Man har nyligen fått en ny mjukvaroversion i JAS 39, nytt är även IRIS-T/Rb 98 och ett nytt hjälmsikte.
Efter CF 17:s genomgång blev det visning av flottiljen med tre olika stationer. En station var brand- och räddningstjänsten som visade och berättade om sin utrustning och sina uppgifter. En annan station var vapen som Emil Lindberg visade. Han berättade om olika typer av vapen som JAS 39 Gripen kan beväpnas med. Det fanns även en JAS 39C uppställd för visning. Slutligen svarade Norrlandsflyg med sin räddningshelikopter för en station. På plattan hade de sin Sikorsky S-76C helikopter som vi också fick möjlighet att titta närmare på.
Dessutom bjöds vi på en fin flyguppvisning av en JAS 39 Gripen, flugen av Martin Hansson.
Vi vill passa på att tacka alla på F 17 och speciellt flottiljchef överste Mats Helgesson som ordnade flyguppvisningen och de två föredragshållarna samt Rune Kronkvist och Emil Lindberg som genom mycket arbete sett till att vi fick ett mycket lyckat årsmöte. Vi vill också rikta ett tack till F 17:s uppvisningspilot, Martin Hansson för en fin uppvisning samt till de fyra flygtekniker som på söndagen förberedde hans flygplan plus reservflygplan.
Även SFF kansli har har gjort ett förnämligt arbete med att administrera förberedelserna för årsmötet.
Mer än 100 SFF medlemmar deltog i årsmötet. Foto: Sven-Erik Jönsson
SFF:s avgående ordörande Ulf Edlund har just överlämnat Söderbergplakett nr 40 till Helge Ljungström från Söderhamn för bl.a. hans insatser för att hålla F 15 flygmuseum levande.
Foto: Sven-Erik Jönsson
Avgående ordförande Ulf Edlund till vänster överlämnar ordförandeklubban till nyvalde ordförande Stieg Ingvarsson. Foto: Sven-Erik Jönsson
SFF styrelse samlande vid F 17, Kalling den 25 april 2010. Från vänster Carl-Olof Emanuelsson, Sven-Erik Jönsson, Jan Cedergren, Stieg Ingvarsson, Göran Tode, Erik Hallström, Göran Landström, Sune Larsson och Bengt Olov Näs.
SFF medlemmarna vid middagen på lördagskvällen i F 17 officersmäss.
Foto: Sven-Erik Jönsson
T.v. Christer Persson som framöver kommer att ta hand om SFF medlemsservice i Stockholm, i samtal med Kenneth Göransson. Kenneth har under många år, på ett av både medlemmar och styrelse, mycket uppskattat sätt svarat för Medlemsservice.
Foto: Sven-Erik Jönsson
CF 17 Mats Helgesson informerade på söndagen om verksamheten vid F 17
och Ronneby Garnison. Foto: Sven-Erik Jönsson
Information om brand- och räddningsstyrkan på F 17. Foto: Sven-Erik Jönsson
Brand- och räddningsstyrkans fordon på F 17. Foto: Sven-Erik Jönsson
|
 En "spegelbild", SFF medlemmarna njuter av en fin flyguppvisning med JAS 39 Gripen i vackert väder.Foto: Sven-Erik Jönsson |
|
Martin Hansson startar med JAS 39 Gripen.Foto: Sven-Erik Jönsson
 F 17:s uppvisningspilot, Martin Hansson gjorde en fin uppvisning med JAS 39 Gripen för SFF-medlemmarna. Foto: Emil Lindberg |
Många deltagare gjorde sitt bästa för att få fina bilder på Gripen i luften.
Foto: Sven-Erik Jönsson
Flyg- och vapentekniker Emil Lindberg visar motmedel och ammunition till JAS 39 Gripen. I handen IR-patron (”fackla”) till motmedelssystem BOY 403. På bordet (fr.v): magasin till BOY 403, IR-patron (”fackla”) till BOY 402, magasin till BOY 402, ammunition till 27 mm automatkanon m/85 (blind ammunition). Foto: Sven-Erik Jönsson
I förbrunden finns några olika vapen som kan användas på JAS 39 Gripen. I bakgrunden står JAS 39 nr 39278, som är ett resultat av det av regeringen beslutade s.k F100-programmet, som innebär att Flygvapnet i framtiden endast ska ha 100 st JAS 39 och att samtliga ska vara av den modernare JAS 39C/D-versionen (i realiteten blir det bara 99 st eftersom att 39259 havererade i Vidsel 2007). När JAS 39A/B-individer uppnår 1000 flygtimmar fasas de ut och demonteras för att bli delar till "nya" JAS 39C/D, för det svenska och thailändska flygvapnet, eller bli reservdelar. 39276 var den sista "riktiga" JAS 39C som levererades till Flygvapnet och 39829 dito JAS 39D (tvåsits). Därefter fortsätter nummerserien uppåt med "nygamla" JAS 39C/D. Således är 39278 den andra tillverkade JAS 39C i F100-programmet.
39278 anlände till F17 på onsdagen 21/4 2010 (alltså fyra dagar innan visningen) och hade då en drifttid av endast 13 timmar och 5 minuter. SFF-medlemmen Emil Lindberg var den tekniker som tog emot den. Fpl nr 39278 är F17:s första F100-maskin.
Foto: Sven-Erik Jönsson
Personal från Norrlandsflyg visade företagets räddningshelikopter Sikorsky S-76C, SE-HAJ och berättade om räddningsuppdrag. I förgrunden finns utrustning för räddningsuppdrag. Foto: Sven-Erik Jönsson
