En av trafikflygets storsäljare, Boeing 737, fyller 50 år i år. Med närmare 9450 exemplar levererade och över 4500 på order, är den på god väg att slå klassiska Douglas DC-3 i antal tillverkade passagerarflygplan. Över 10 tusen DC-3 (eller snarare militärversionerna C-47, C-53 m fl) byggdes i väst och ytterligare cirka 3000 på licens i Sovjetunionen.

Första flygning av Boeing 737 ägde rum den 9 april 1967 med piloterna Brien Wygle och Lew Wallick vid spakarna. Planet lyfte från Boeings flygfält i Seattle och landade två och en halv timme senare på Paineflygfältet i Everett. Denna första version, Boeing 737-100, levererades till västtyska Lufthansa den 28 december 1967 och sattes i trafik tidigt året därpå. Under årens lopp skulle Lufthansa bli en av de största Europeiska användarna av Boeing 737. Tron på det nya flygplanet var inte överdriven hos Boeing, man hoppas bara att det skulle gå runt, ekonomiskt. En bedömning som slog fel, med råge!

Boeing 737 skulle komma att tillverkas i flera olika versioner. Först var det versionerna 100/200, vilka utmärkte sig genom sina cigarrformade motorgondoler. Numera kallas de på skämt för Jurrasic. Modellerna 100/200 hade Pratt & Whitney Jt8D motorer. Svensk operatör av 200-versionen var Time Air Sweden. 737-100/200 får av bullerskäl ej flyga i de flesta länder såvida inte motorerna modifierats med s.k. "Hush-kit" och flygplanet omcertifierats till ICAO Kapitel 3-standard.

Nästa modell var serien 300/400/500 med större fläktmotorer från CFMI, med sina karaktäristiska motorgondoler vilka var tillplattade undertill för bättre markfrigång. De kom så småningom att kallas för Classic efter att Next Generation 600/700/800/900 utvecklades. Det som skiljer de olika numren i serien 600/700/800/900 åt, är längden på flygkroppen och därmed passagerarkapaciteten. Tvärsektionen är däremot identisk för alla 737 modeller och generationer. 737NG fick inte bara en vidareutvecklad CFM motor utan också en ny och större vinge. Nu satsar man på Boeing 737MAX med den nya motorgenerationen som bland annat ger bättre prestanda och bättre bränsleekonomi.

SAS var ”launch airline” för 737-600-versionen. Genom uppköpet av Braathens Safe, Linjeflyg samt expansion med de större 700/800-versionerna har SAS varit en stor användare av Boeing 737. Braathens Safe och Linjeflyg tillförde också 737-classicversionerna 400/500.

I Sverige använde också Falcon Air 737-300QC under en period. 737-300QC är en s.k. Quick Change version som relativt snabbt kan konverteras till fraktflygplan. I passagerarversion stod stolarna på lastpallar som snabbt kunde tas ur flygplanet. Falcon Air flög post på natten och passagerare på dagen.

Text och foto: Lennart Berns

 

B200

En Boeing 737-200 fotograferad på Madeira 2004. Svensk operatör av versionen var Time Air Sweden.

 

B300

På denna bild av en Boeing 737-300 under landning, syns tydligt de tillplattade motorgondolerna.

 

600va.JPG

En SAS Boeing 737-600 Next Generation med effektiva fläktmotorer. 

 

800

Boeing 737-800 är den näst största versionen i 737NG serien. Den kan beroende på kabinlayout ha upp till 189 passagerarstolar. 737-800 och -900 har två nödutgångar över vingen till skillnad mot en nödutgång på de mindre 600/700 versionerna.

 

B738w

737-800 med Winglets under landning på Arlanda. "Vingöronen" som också kallas "Blended Winglets" för Boeing 737 utvecklades av ett separat bolag, Aviation Partners Boeing (APB) med visst ägarintresse från stora Boeing. Winglets reducerar det inducerade motståndet och minskar därmed bränsleförbrukningen med upp till 4% beroende på flygsträckan.