SFF:s årsmöte 2012 
2012-04-04
Text och foto: Sven-Erik Jönsson

 

SFF:s årsmöte den 31 mars – 1 april 2012 på LSS, fd F 16, Uppsala

SFF höll i år sitt årsmöte på Luftstridsskolan, LSS, fd F 16 område i Uppsala, helgen den 31 mars – 1 april, dvs några veckor tidigare än normalt. Anledningen var att det efter påsk skulle hållas en större flygövning på området och då hade man inte möjlighet att ta emot oss. Ett 80-tal SFF-medlemmar deltog i mötet.

Årsmötet inleddes med att SFF ordförande Stieg Ingvarsson hälsade alla välkomna. Bland deltagarna fanns bl.a. hedersmedlemmarna Jan-Åke Berg, Lars Gibson, Ola Laveson, Sven-Olof Olson, Sven Scheiderbauer, Bernt Olsson och Sten Wahlström kommit.

Årsmötesdeltagarna samlade i Luftstridsskolans gymnastiksal.

Traditionsenligt hölls ett flyghistoriskt symposium och förste föredragshållare var Michael Sanz som på ett roande och underhållande sätt berättade om Arlanda, som dagen efter årsmötet, den 1 april fyllde 50 år.

I Stockholm gjordes de första uppstigningarna i det blå från Gärdet redan år 1909, det blev linjetrafik från Lindarängen med sjöflygplan, postflyg från Barkarby och år 1936 invigdes Bromma.

Man insåg redan några år efter att Bromma öppnats, att det skulle behövas en större flygplats för att klara framtidens flygplan och nya utredningar gjordes. 1944 års flygplatsutredning föreslog bl.a Grillby, Upplands Näsby och Jordbro, alternativt Skå Edeby, som plats för en ny storflygplats.

Sedan kom förslaget Halmsjön upp, ett förslag som riksdagen 1946 beslöt skulle genomföras. År 1954 var banan på Halmsjön färdig och första landningen gjordes den 26 november 1954 med SAS DC-6B. Den kom genast att kallas för ”puckelpisten” eftersom banan var mycket högre på mitten än i ändarna och man kunde inte se den ena ändan från den andra. Banan dömdes omgående ut, dock förekom viss militär verksamhet under åren.

Det blev fortsatta utredningar och 1957 föreslogs bl.a. att Skå-Edeby skulle bli ny storflygplats, men i december samma år beslutar riksdagen att flygplatsen skall ligga vid Halmsjön.

Flygplatsen byggdes om med nya banor, en nord-sydlig, bana 01/19 och en öst-västlig, bana 08-26 som ligger ungefär där den ursprungliga banan från 1954 låg. Det utlystes en namntävlan och ett namnförslag var Jordvalla. Under 1958 fastställde riksdagen Stockholm-Arlanda som namn och förste flygplatschef blev Bertil Florman.

Den 14 december 1959 invigdes bana 1, dvs 01/19 och den 5 januari 1960 öppnades flygplatsen. Flygplatsen var i början ett provisorium, med den internationella passagerarterminalen i ett fältgarage (osäker, kolla med Michael). Air France Boeing 707 blev den 24 februari 1960 första fyrmotoriga jetflygplan som landade i Sverige och den 26 juni samma år flög SAS med DC-8 till New York.

SAS flyttade från Bromma till Arlanda 1969. År 1976 invigs Arlanda International och några år senare blir den gamla provisoriska utrikesterminalen ny provisorisk inrikesterminal. Den 1 oktober 1983 flyttar Linjeflyg från Bromma till Arlanda och SAS inrikes flyttar till Nya inrikesterminalen. År 1993 fastställs en ny terminalnumrering och Sky City invigs. Utbyggnaden fortsätter med bl.a. nytt flygledartorn som togs i bruk den 23 december 2001 och en tredje bana som invigdes den 29 maj 2002, men som av olika skäl inte kom att kunna tas i bruk förrän nästan ett år senare. Cargo City blev klart 2006.

     
 

Michael Sanz berättade om Arlanda 50 år.

 

Efter Michaels föredrag om Arlanda tog kände flygboksförfattaren Lennart Andersson vid och berättade runt temat ”ÖB:s klubba”, som också är titeln på hans bok som utsågs till årets flygbok 2011. Nu har han en ny bok om jaktflyget på gång och sedan blir det kanske även en bok om spaningsflyget under kalla kriget, som pågick åren 1946-1990. Böckerna är i huvudsak inriktade på organisationen inom Flygvapnet.

 

Lennart Andersson föreläste med temat "ÖB:s klubba".

 

Lennart inledde med att berätta att på F 16 fanns i december 1947 totalt 150 flygplan, bestående av 60 J 26 Mustang, 25 J 9, 10 Sk 12, 32 Sk 14 och 23 Sk 16. År 1960 fanns totalt 100 stridsflygplan av typ J 28 och J 29 i Uppsala. Dåvarande F 16 hade alltså lika stor styrka som hela Flygvapnet idag.

I början av 1950-talet fanns 12 attackdivisioner i 1:a flygeskadern. Flygplantyperna var Saab B 18, A 21, A 21R, A 28 och A 29. När man senare under 1950-talet fick A 32A Lansen, var förbanden utrustade med en enhetlig typ. Jaktflyget bestod under samma tid av 33 divisioner, bestående av J 21, J 22, J 26, J 30, J 21R och J 28. I mitten av 1950-talet tillfördes även J 29 Tunnan, J 33 Venom och J 34 Hawker Hunter. När J 32B Lansen tillfördes, var detta det första flygplanet i Sverige för allvädersjakt, d.v.s. för uppträdande både dag och natt och under svåra väderbetingelser. J 35 Draken kom i tjänst 1959.

Spaningsflyget bestod i början av 1950-talet av 10 divisioner, bestående av J 9, B 3, S 18A, S 26 och S 31. S 29C Tunnan ersatte sedan S 31 Spitfire.

Det fanns ca 1000 flygplan i Flygvapnet i början av 1950-talet. I dag finns det ca 100 JAS 39 Gripen och ett antal SK 60 samt transportflygplan.

Under beredskapsåren byggdes ett 40-tal krigsbaser, 11 av dessa moderniserades på 1950-talet och ett 20-tal nya baser byggdes under 1950-1960-talet. Därmed fanns på 1960-talet ca 60 krigsbaser i krigsorganisationen.

Lennart redogjorde avslutningsvis för krigsbasernas uppbyggnad och hur de användes. 

Efter en kaffepaus genomfördes årsmötet under ledning av ordförande Stieg Ingvarsson. På valberedningens förslag valdes Knut Övrebö, Linköping till ny ledamot i styrelsen efter Göran Landström, som avgick efter 23 år i styrelsen. Som hedersmedlem utsågs postumt Kjell W Ahlberg, som vid EAA Fly-in på Eslöv donerade flygplanet BHT-1 Beauty, SE-ANX till SFF. Erik Hallström och Göran Landström tilldelades SFF förtjänstmedalj. Erik Hallström var tyvärr förhindrad att närvara. Göran Landström berättade i sitt tacktal, att årsmötet var hans 23:e årsmöte och 201:a protokollförda möte som han deltog i som funktionär i SFF. Per Pellebergs tilldelades Söderbergplakett nr 44.

I övrigt hänvisas till protokollet, som när det är justerat kommer att läggas ut på hemsidan med länk från denna sida.

SFF ordförande Stieg Ingvarsson (t.h.) överlämnar Söderbergplakett nr 44 till Per Pellebergs (t.v.).

SFF styrelse samlande framför Ärnamässen efter årsmötet den 31 mars 2012. Från vänster: Carleric Weiland, Knut Övrebö, Carl-Olof Emanuelsson, Bengt-Olov Näs, Stieg Ingvarsson, Sven-Erik Jönsson, Jan Cedergren, Sune Larsson och Klas Jonsson. 

Årsmötesmiddagen avnjöts på Ärnamässen och sedan fortsatte kvällen med samkväm under gemytliga former på mässen. Många medlemmar passade på att inhandla nya flygböcker vid den försäljning som Medlemsservice med Christer Persson hade dukat upp.

På söndagsförmiddagen informerade stf chefen för LSS, överstelöjtnant Torbjörn Eriksson om Luftstridsskolan, LSS och Uppsala Garnison. Torbjörn Eriksson började i Flygvapnet 1985, fick sina vingar på Ljungbyhed 1986 och tjänstgjorde därefter på flera flottiljer i Flygvapnet.

 

Stf C LLS, överstelöjtnant Torbjörn Eriksson berättade om verksamheten vid Luftstridsskolan LLS.

 

I Uppsala Garnison ingår bl.a. Akademiska sjukhusets luftburna intensivvård med helikopter och ett flygplan, som bl.a. svarar för transport av skadade från Afghanistan. Polisens helikopterverksamhet inkl. hundtjänst ingår.

På LSS finns drygt 600 anställda varav ett 60-tal som f.n. gör grundläggande utbildning för att bli anställda soldater i försvaret. Det finns 217 byggnader inom garnisonsområdet. Man har för att minska på kostnaderna dragit ned på underhållet av bansystemet. Därför är vissa delar inte längre öppna för användning.

LSS har verksamhet över hela landet samt i Bückeburg i Tyskland, där man genomför den grundläggande helikopterutbildningen. Ett 20-tal helikopterpiloter har hittills utbildats i Tyskland. Sverige har inte haft någon grundläggande helikopterutbildning på sju år.

Till verksamheten hör fyra olika skolor: Flygskolan på Malmen, Flygbasskolan i Halmstad, Flygbefälsskolan och Stridsledningsskolan, de båda sistnämnda i Uppsala. Utbildningen inom Flygstridsskolan är mycket internationellt inriktad. Inom några veckor deltar flygeleverna i en övning i Norge och något senare blir det en flygövning i Finland. Torbjörn Eriksson berättade även att man räknar med att 300 civila och 300 officerare måste lämna försvaret det närmaste året pga nedskärningar och omorganisationer.

Därefter följde visningar i två grupper, där vi dels fick se de flygplan som F 16 Kamratförening hittills fått ha i en jordkulehangar, dels föreningens museum där man har ett stort antal föremål och dokument. Flygplanen som visades var J 29A Tunnan med nr 29171, J 35A Draken nr 35051, JA 37 Viggen nr 37410 och SK 60C Saab 105, nr 60001, samt framkroppen till ytterligare en JA 37 Viggen. Tyvärr är man uppsagd från hangaren eftersom den behövs för annat. Allt måste vara ute under den närmaste veckan!

SFF framför ett stort tack till Luftstridsskolan för deras stora gästfrihet, till F 16 Kamratförening för all hjälp, till mässdirektionen samt till de funktionärer inom SFF som lagt ned mycket arbete för att ge mötesdeltagarna en mycket trevlig helg i Uppsala.

I hangaren inryms J 29A Tunnan, J 35A Draken, JA 37 Viggen och SK 60C. Tyvärr får man inte disponera hangaren längre och för närvarande är man hänvisad att placera flygplanen utomhus.

J 29A Tunnan, nr 29171. Bakom syns SK 60C Saab 105, nr 60001.

Ingemar Nilsson guidade i F 16 flottiljmuseum.

Protokoll från årsmötet 2012-03-31

Verksamhetsberättelse 2011

Valberedningens förslag till årsmötet 2012